Vad kommuner behöver göra när 2G och 3G avvecklas

Enligt PTS (2022a) har teknikskiftet inletts från de äldre standarderna 2G och 3G till de nyare 4G och 5G. Avvecklingen av 2G och 3G är redan i gång och 2G förväntas ha fasats ut till 2025. Teknikskiftet sker bland annat för att tillgodose efterfrågan på högre datahastigheter.

Hur teknikskiftet påverkar välfärdstjänsterna

Uppkopplade välfärdstjänster såsom trygghetslarm är oftast i behov av bra täckning framför höga datahastigheter. Dessa tjänster kommer sluta fungera om de nyttjar 2G och 3G i takt med att avvecklingen sker. Nyare välfärdstjänsterna som stöder 4G och 5G kommer samtidigt kunna få det svårt att ersätta äldre välfärdstjänster då 4G och 5G inte med säkerhet kommer ha samma täckning som 2G och 3G. Nedan visar Telia (2022) på skillnaden i sin mobila datatäckning mellan de olika teknikerna gällande där man sannolikt kan ringa och surfa inomhus. Täckningen med 4G & 5G täcker idag inte samma yta som 2G & 3G vilket därför kommer få konsekvenser om inte 4G & 5G byggs ut för att kompensera för bortfallet i täckning.

Täckning med 2G & 3G

Täckning med 4G & 5G

Välfärdstjänster och andra tjänster beroende av mobil uppkoppling kan därför säkras upp med annan uppkopplingsmetod där det skapas vita fläckar på mobiloperatörernas kartor, exempelvis genom en fast fiberanslutning via det nationella Välfärdsbredbandet om tillgängligt. Även vid tillgång till mobil täckning kan förhöjd robusthet i välfärdsteknikens kommunikation exempelvis åstadkommas genom att komplettera med just en fast fiberanslutning enligt MSB (2021). Störningar i mobilnäten är trots allt svårt att undvika vilket får konsekvenser för välfärdstjänster så som trygghetslarm, även vid nyttjande av SIM-kort med roaming. Man bygger dessutom alltmer energitäta hus som gör det än svårare för mobil uppkoppling i inomhusmiljö varpå även tjänster i dessa miljöer kan behöva säkras upp med en alternativ uppkopplingsmetod. Mobilnäten är trots allt byggda för utomhusbruk varpå täckning inomhus inte alltid är en självklarhet förtydligar PTS (2022b) på sin hemsida.

Så vad kan kommunen göra?

1. Ta reda på förutsättningarna för säker uppkoppling i er kommun
   Kontakta Omsorgsportalen för att ta reda på förutsättningarna för fast fiberanslutning av trygghetslarm och andra välfärdstjänster i kommunen. Många uppkopplade välfärdstjänster i Sverige är kompatibla med det nationella Välfärdsbredbandet vilket framför allt nyttjar kommunala och privata fibernät som idag når ut till en stor del av Sveriges hushåll.
   
   
2. Nyttja befintlig välfärdsteknik om möjligt
   Kontrollera om era upphandlade välfärdstjänster kan nyttja både fast anslutning via fiber och mobil anslutning. För en trygg redundant uppkoppling är det önskvärt att både fast och mobil anslutning nyttjas samtidigt om båda uppkopplingsmetoderna är tillgängliga i brukarens bostad.
   
   
3. Säkerställ kommande upphandlingar med mer än roaming
   Sätt tydliga krav i kommande upphandlingar till att omfatta både fast anslutning via fiber och mobilt genom förslagsvis 4G. Gällande fast anslutning är det dock inte lämpligt att exempelvis nyttja brukarens egna bredband eller bredbandsrouter då välfärdstjänster varken bör vara beroende av en öppen internettjänst eller privatkonsumentutrustning. För detta ändamål finns därför i stället det nationella Välfärdsbredbandet.
   
   

Är man på kommunen osäker gällande viktiga parametrar att ha i åtanke gällande krav på fast anslutning eller kanske bara undrar vilka leverantörer som är kompatibla med det nationella Välfärdsbredbandet så är man välkommen att kontakta Omsorgsportalen.

Källor:

PTS (2022a, 14e januari) Avveckling av 2G- och 3G-nät

PTS (2022b, 8e april) Mobiltäckning 

Telia (2022, 5e mars) Täckningskartor

MSB (2021, juni) Handbok i kommunal krisberedskap - 3. Särskilda funktioner, Elektroniska kommunikationer